...vi börjar med lördag. Kommer ni ihåg att jag skulle iväg på mentalitet's föreläsningen med Curt Blixt.  

10:00 skulle det starta & för att hinna dit i tid måste jag åka hemifrån 08:30. Väckarklockan ställt på 06:20 pip, perfekt. Trodde ni på fullaste allvar att jag gick upp då, så klart inte. Jag försov mig & vaknade 08:14!!  STEEEEFAAAAAAAAAAAAAAAN ut med Glimz, jag har försovit mig! In i duschen sprang runt i strålarna & blev träffad hela tiden, perfekt Sen å andra sidan, det finns inte på världskartan att någon vattenstråle skulle missa mig heller. Det var länge sedan jag var så liten     

Sonen kommer in med tösen, stackarn han fick utstå en myket hysterisk mamma denna morgon. Från badrummet hör han min fantastiksa ljuva stämma ytterligare en gång till. STEEEEEEEEEEEEEFAAAAN, skeeeet hon? -JA! BRAAAA fixa mat till tösen NUUUU!  

Jag for runt som en tornado & 08:42 satt jag i bilen, mooot Nyköping BK  

Trot eller ej, men jag kom i tid, prick tio noll noll entrade jag klubbstugan & kunde då lugna mitt panikartade sinne. Föreläsningen var oerhört bra & det hade varit kanon om fler kennel uppfödare var där! Dem kanske inte visste om detta arrangemang, eller så kanske dem tycker; -Det där kan jag redan. Vem vet?!  

Söndagen avnjöts hemma hos goda vänner, som bjöd på fantastiskt god mat och många goda skratt!    

Tösen blir inhyst i ett rum som är fullt av fina priser & Glimz tittar längtanfullt på dem alla & vänninan släpper kommentaren -Hahahaha titta på Glimz, det ser ut som om hon drömmer om en massa pokaler. Var på jag var tvungen att kontra -Hon är inte ensam om att drömma, tur hon är sin matte upp i dán! Tösen o jag, vi ger aldrig upp & vi fortsätter å drömmer om det vi inte kan få.

Men vet du, det är underbart att drömma & det är då banne mig nåt som ingen kan ta ifrån mig  

...i helgen. Om några timmar skall jag var i Nyköping på en föreläsning med Curt Blixt om hundens mentalitet. Det skall bli oerhört intressant!     

...som var en katastrof!

En mycket lång historia, ned kortad till det minimala. Tid 15:00 vad händer då? Ingen ropar upp mitt namn går till inskrivningsdisken 16:10, undrar vad dem håller på med. Jag har blivit bort glömd?! Hur i hela friden går det till? Ingen kan beskylla mig för att var liten & osynlig precis, tvärt om!

Å jiiisus vad med usla ursäkter dem kom med, jag tror jag kräääks!   Sen kommer ljushuvudet till läkare med ännu fler ursäkter. Sen menar Dr på att patienten nu skall agera läkare själv. Jag tog henne på orden & förvandlade mig genast Dr Nina. Kände mig hemma & bekväm i rollen, berättade precis för Dr Kompis hur vi nu skall gå till väga å se, Dr Kompis gjorde precis som jag sa, mission complete   Nu vet ni det, ni är era egna läkare. Så förvänta er inte någon hjälp, det kan dem inte bistå med  

...det är något som jag lider av. Då skickar en "kompis" denna filmen till mig. Jag pallade knappt 4min. Varje gång som kameran riktades så att man såg marken, fiiiii faaaaaaaan jag tror jag dööööööööööör!!

En mattkant å jag kommer inte ens överens, tvi vale attvä attvä :(

...kommer upp i tö!

Hur kommer det sig att vuxna människor helt plötsligt blir ovetande om naturens lagar. När snön smälter, då kommer all skit fram, svårare än så är det inte.  Ingen behöver ha ett större IQ än sunt förnuft & logiskt tänkande. Hemma på min gata i stan där jag bor, där finns det dem som har massor extra tid över & flaggar poop högarna

Varför plockas inte skiten upp då det är vinter? Är det svårare att plockat upp skiten på nu? Själv tycker jag att det är mycket lättare denna årstid, inga grässtrån som är i vägen å som trasslar till det. Det är så snuskigt med all hundskit över allt när det töar, än någon annan årstid på året. Att plocka upp efter sig är verkligen en skitsak  

...har ni haft det någon gång?  

Då kan jag berätta, det gör så jävla ont   

Sitter så fint rakt in i foten, aj!  

Hur kan något så sprött åka in i foten? Jag kan likna smärtan som om det är en nål som borrar sig in. Är jag ensam om detta fenomen? Mina arbetskollegor trodde först att jag drev med dem & skrattade hejdlöst när jag berättade vad jag råkat ut för, ingen trodde mig. Lovade, nästa gång skaffar jag bildbevis  Å här är det  

...var jag på igår. Världens gulligaste Anneli fyllde år & det var paaartyyy  

Lindha, André, Kat & jag klurade ihop en annorlunda blombukett bestående av en ananas i mitten som sen fick prydas av allehanda frukter & grönsaker instuckna runt om.

Tycker inte att bilderna gör sig rättvisa, men man får ivarje fall ett litet hum om hur den ser/såg ut  

Måste ju testa om det var ren tur förra gången eller om jag kan återskapa ett klipp