...en fantastisk dag, klarblå himmel = strålande solsken & då blir jag som en solstråle jag också. 

Jag glad i hågen, tösen glad i hågen åååååååååå så började jävulskapet. Först möter vi på en kvinna med sin labbe. Labbematten's hund mäter sig duktig med tösen. Det ses inte med blida ögon, tösen får ett rabiat anfall å tycker att den skall "dö". Hennes å mina åsikter gick lite isär där. Inte behöver nån gåå "dö" för att den gluttar lite intensivt, men men så tyckte hon.  

Hela den fina promenaden kantades med det ena utfallet efter det andra, not så skoj *gah* Fick ett rejält träningspass ivf å tösen trodde nog hon var den ballaste i hela området, i hennes värld. Fråga vad jag tyckte....hon var föga populär hos mig, så det så!  

Äntligen är promenaden över & tösen slipper att fightas med omgivningen, trodde ja já!! En ytterdörr står öppen, so far so good. Där kommer jag gåendes inget ont anandes. Nu är vi ju nästan hemma vid portdörren. Går förbi den öppna ytterdörren. Jääääääävlar i helvetet....ut kommer det en Jack Russel, som tar sikte mot tösen.  

Reflekt mässigt suger jag tag i tösen. -Du ditt jävla lilla stycke, du skall förbi mig först innan den andra bitchen tar vid. Fångar tag i Glimz, får henne bakom mig, själv snor jag runt som en kobra, får ut mitt högra ben som en barriär mellan Glimz å Russeln. Ut kommer en helt förtvivlad matte, som hoppas att min hund inte har ätit upp hennes älskade lilla skatt, som eeeeeeeeee så söt! 

Själv väntar jag på den dagen då jag blir biten i mitt högra ben, det är nämligen alltid det benet som agerar stopper kicker eller vifter...peppar peppar ta i trä.

Så nu harjag uppfyllt mitt blogglöfte :)

...sitter jag och tittar på nu & skrattar så jag kiknar! Japp, jag är lättroad :) Inlägget där jag skulle berätta om min "fantastiska" morgon, blir på söndag istället. För jag skall på utflykt i morgon, med start kl 05:00 & hemkomst sena natta.

...till alla underbara! Tack för så många värmade ord, ni må tro att jag blev rörd över era fina kommentarer, ni är så gulliga, raaaaaringar!!

Det bästa önskar jag dig!

Hade tänkt berätta om en sak som hände i morse, det får bli i morgon i stället. Det handlar om en förare som inte höll reda på sin hund.....iiiigen......blir så matt. 

...? Jag har fått ett erbjudande som gör mig så glad!

Ett erbjudande/förfrågan från Finland. Dem vill lämna sin hund till mig för träning, fatta, till mig!

Jag är så glad så jag nästan spricker Nyper mig själv i armen, drömmer jag? AJ, nä jag är vaken & det är sant *lycka*

...kraft skall inte underskattas. Man kan vara dum på många olika sätt, utan att veta om det. Du, jag eller någon annan, vet inte vad som kan ha sårat en individ. För att komma till rätta med problemet behövs en kommunikation, ett oerhört viktigt hjälpmedel.  

Men det innebär också att den som känner sig berörd, ledsen eller drabbad, förmedlar sin känsla. Självklart är detta lättare sagt än gjort. Men man måste börja nånstans........Efter - Jag älskar dig, finns det egentligen något finare än förlåt?

...i Veda ridhus, Vallentuna. Där befanns sig jag & Kat i söndags, jisses vá många goa männsikor vi mötte på. Tänk att det finns så många raringar under ett å samma tak! Säkert finns det dem som är mindre goa, men dem känner jag ju inte 

Vi var där i många timmar å det fanns enna riktiga godingar & även mindre fina godingar. Stora, små, höga, låga, smala, feta, breda, långa osv osv = Det fanns en modell som passade alla.  

Kommer ut till bilen & då finner jag den här tösen, den vackraste av dem alla, i min värld! Plus att hon passar mig som handen i handsken = Perfekt för mig, dock inte helt felfri, tyvärr. Fast sen å andra sidan, vem i helvete är felfri?! Nå, inte jag ivf, men jag har underbara vänner som tycker om mig för den jag är & har stort överseende med mina fel å brister & ni skall veta, dem är många, tro mig   

Tänk om vi skulla ställa ut oss själva som potentiella avels djur, fast det är väl lite granna av det vi gör självmant, när vi studsar runt på discon eller andra uteställen.....??? Visar upp oss menar jag......blir bedömda......napp.....

...så hälften vore nog!  

Tänk er själva att vakna & veta, idag, idag gäller det!  

Har tränat inför detta lopp som en galning i flera månader. Gått mil efter mil, vecka ut och vecka in & idag var det dax, pang där går startskottet!  

Väl i mål så är jag helt slut, orkar inte lyfta en endaste liten kroppsdel. Har förbränt allt extra som jag laddade upp kroppen med!  

Nu känner jag mig mager och utmärglad. Så jag fortsätter med tanken om att jag åker vasaloppet, för om det är så här jobbigt att bara tänka. Hur i hela friden skulle jag palla att glida runt ett spårt IRL på över 9mil, galet! Ni som åker detta lopp, till er säger jag  riiiiiiiispekt riiiiiiispekt

...näää jag menar ju självklart semla    

Kan ni tänka er att jag har mulat i mig en semla idag. Vid närmare eftertanke, det var inte riktigt värt det. Sviterna efter inmundigandet; däst, trött, ont i knoppen. Fast vid det ätandes tillfälle, hade ingen i Sollentuna kunnat stoppa mig. Ett är säkert, jag har ätit godare semlor än denna, men det var många år sedan sist. Med tanke på att jag inte tål det jag har ätit idag, kommer jag någonsin att få uppleva den himelska njutningen av en god fettisbulle....