Kajsa

2 mars 2011 00:37

Du, prova stryka "jobb" Se hur det hade varit. (YES!!) Men lönen då? Fanken - tillbaka på ruta ett... Aldrig får man vara glad :/
Kramkramkram!

Vicke

2 mars 2011 04:52

Så där är det allt för många som känner tyvärr, ha en fin dag nu

lillis

2 mars 2011 06:53

Tyvärr så ser livet ut så här för oss kvinnor ibland och visst är det jobbigt. Du måste varvar ner och vara rädd om dig
Kram min vän

Monica o Jacob

2 mars 2011 07:12

Inte undra på att många går in i dimman, folk håller på att bli livegna igen ett nytt feodalsamhälle kanske. Man har nog smugit på dej mer och mer jobb så är det på alla arbetsplatser, bara vinster och dollartecken i ögonen på dom styrande.
Ta det lugnt och ha en skön onsdag;-)
KRAM

KAT

2 mars 2011 07:36

Ett fett avgångsvederlag så är du hemma:=)

Då vet jag vad du skulle göra......*ler*

Kram

Sailaway

2 mars 2011 08:25

Jag håller med dig!
Känner ofta likadant..
Vet inte någon riktigt bra lösning på det. Försöka prioritera bort sånt som verkligen inte är nödvändigt kanske.
KRAM

Fenixmona

2 mars 2011 09:51

En fin beskrivning av livet, för det är ju precis så det är! Undantag: sjukdom och semester långt borta! Kram på dig1

Mia, Bella & Puma

2 mars 2011 10:15

Ännu en som känner igen sig. Det var väldigt välbehövligt med sportlov i år. En lyx som jag inte brukar unna mig i vanliga fall. Försök sakta ner Nina även om det är svårt. Kram på er!

Livet på landet

2 mars 2011 16:04

Kan du inte gå ner i tid..Man skall inte behöva känna så i livet. Lycka till!
Helena

Lindha

2 mars 2011 16:10

Jag undrar hur ett barn i mitt redan fullspäckade liv skall få plats... *woijne woijne*
Men det är så här livet ser ut, sen kan ju en del säga att man måste prioritera och kanske inte göra alla måsten på stört..
Dagarna går ju iaf fort när man har roligt :=)
Kraaaaaaaaam!

Sussi

2 mars 2011 20:05

Känner likadant. Tiden bara springer iväg när man är hemma. Man hinner ju inte göra någonting annat känns det som. Okej då.. Bloggen hinner man med ;)

Kramisar